Drentklubben.se

 

Så var det äntligen dags för träff i Lindvallen, Sälen, med våra Drentar.

De flesta av oss kom upp på onsdagen, vi träffades i samlingsstugan med lite fika. Vi installerade oss i stugorna, vår familj bodde i Röda byn och det var en jättefin stuga med hög standard.

På torsdagen var det full fart med träningar under dagen och på kvällen samlades vi i
den gemensamma stugan för middag tillsammans. Elisabeth hade handlat in maten och gjort egen korv. Niklas stod vid grillen och på gallren trängdes goda köttbitar och
mycket grönsaker.
Efter maten höll Evis ett föredrag om hundars mentalitet.

Fredagen flög i väg med samma fart som torsdagen och på kvällen hade vi
medlemsmöte. Sedan höll Rolf Ryberg ett föredrag om hundträning, jaktträning,
jaktprov mm. Det blev mer som en diskussion och det var väldigt lärorikt.
På lördagskvällen träffades vi alla på Gustavs Grill där vi avnjöt en trerätters middag. Fin lokal, men väldigt varmt. Pris delades ut till för Årets Drent 2012, som gick till Ulla-Britt Johansson med Bellus,
och träffens Viltspårsekipage blev Kjell Ericsson
med Ricky.

Alla kvällar hade vi lotterier med fina vinster. Calle och Axel sålde flitigt och alla var sugna på att köpa,
och vinna förstås.

Det var en väldigt trevlig träff och jag hoppas att det blir en ny nästa år. Lindvallen är en bra plats att vara på, både för familjen och hunden. Det finns många aktiviteter runt omkring om man har tid och ork över. Nästa år hoppas jag även att det är fler som kan vara med.

Eva Öhrn 

 

Vilka duktiga instruktörer vi träffade på i Sälen!

Jakt är ju kul och träning likaså, men jaktträning lät i mina och Dantes öron lite läskigt. Höga krav liksom…
Men så blev det inte.

Pernilla och Rolf tittade på oss när vi tränade kontakt och följsamhet med våra hundar. Och de SÅG verkligen hunden och människan. Vad vi gjorde och inte gjorde. Alla fick vi goda råd och klappar på axeln.
Trots värmen stretade vi på med stadgeträning. Dante såg lite förnärmad ut då jag bad honom sitta kvar när jag rörde mig bort från honom.
Lite lojt
reste han sig och började strosa mot mig. Med goda råd och rikligt med beröm förstod han snart vilket beteende som lönade sig bäst.

Efter lunchen gick ögonen i kors på många ekipage. Vi var trötta. Och nu skulle det apporteras.
Dante har tidigare villigt stuckit i väg efter apporten,
greppat, men släppt apporten några meter från mig. Nu tränade vi på korta avstånd i skogen (mer skugga där). Tror att det passade Dante bra.
Korta
avstånd och roligare underlag att studsa runt i. Vi fick helt enkelt möjlighet att lyckas. Det gick bra att gå från dummie till fågel. Slutligen lyckades Dante söka fågeln på lite längre avstånd och lämna över den i min hand.
Jättekul.

Nästa dag var det släpspår och vattenapportering. Jag tror alla hundarna bar tillbaka kanin eller fågel från släpspåret.
Dante är ingen vän av vatten och jag trodde inte att han skulle blöta ner sig. Vi började med att gå med hundarna i en cirkel fast i vattenbrynet. Till min hjälp hade jag köttbullar. Efter kastrationen har Dante blivit en mycket hungrig hund och köttbullar går inte att motstå. Plötsligen var hela hunden blöt och jag också för den delen. Han sprang ut på grunt vatten och apporterade fågel och med lite hjälp gav han sig simmande ut på djupt vatten och apporterade and.
Det var så rätt att börja vattenträningen
odramatiskt i vattenbrynet och köttbullar är aldrig fel.
Tack för lärorik och
trevlig träning.

Elisabeth Huldt


 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilder från eftersöksprovet i Sälen 2013